Bean-An-T-Visce

Sculpture in liquorice !

Go for a walk in Grizedale Forest Sculpture Park in Cumbria and you will come across the five meter tall sculpture ‘Woman of the Water’, by contemporary Irish artist Alannah Robins. This work is ranked by the Guardian as one of the top eight sculptures of the female figure in England in a group which impressively includes artist Henry Moore. Another masterpiece by Alannah Robins – the playful ‘Reflex’ – is no more than a hand high. Between these two pieces is a  wide spectrum both in terms of size, material and expression.

Alannah Robins is now accepting the challenge to make a sculpture of liquorice and the goal is a scaled up version of her tiny girl Reflex. The sculpture will have an iron skeleton for stability, but will otherwise be made of liquorice. The sculpture will gain prominence during the Liquorice Festival March 21 – 22 in Stockholm, where Alannah Robins will tell about the process. Galleri Duerr will also present a new exhibition – “Black” including more prominent artists. Alannah Robins process will be followed by Liquorice Festival website / Facebook, where we will continuously update on what Alannah Robins needs in order to succeed in the creation of this unique work and we will all be able to assist her in this, nothing ventured nothing gained! Support the project “A Sculpture in Liquorice” on Kickstarter NOW!  
A Song of Parting Alannah Robins Galleri Duerr Stockholm

A Song of Parting


Alannah Robins
 graduated with an honours degree in sculpture from the National College of Art and Design in Dublin. Alannah was an initiator and driving force behind the artist run Atlantic Artists Gallery and Studio in Connemara – a sparsely populated area between the mountains and the sea on the west coast of Ireland. Recent years exhibit iun London at the Dialogue Cultural Space and Tegen 2 in Stockholm. In Sweden, she works in the artist collective Detroit.​ 

Alannah Robins Reflex Lakritsfestivalen 2015 Galleri Duerr Stockholm

Reflex

Happy Holidays!

julkortGALLERIDUERR

Happy Holidays from Galleri Duerr! We want to thank all of you for an incredible year and are looking forward to seeing you again in the new year 2015!

We promise that next year with Galleri Duerr will be just as eventful!

Holiday card: text – Lotte Myrén, writer and illustrator
design – Deborah Duerr

Galleri Duerr Stockholm

CHRISMAS EACH DAY Puckeln 44

Photograph Nuno Perestrelo Galleri Duerr Stockholm

Nuno Perestrelo

Efter nästan 50 år av diktatur och censur klev portugiserna, varav 60 % varken kunde läsa eller skriva rakt ut i det kalla kriget och en global marknadsekonomi. Fotografen Nuno Perestrelo, född 16 år efter Nejlikerevolutionen 1974, skildrar i sina poetiska färgfotografier en storindustri söder om Lissabon som en gång var – fulla med spår av förhoppningar och aktivitet. Monument, inte bara över tidens och naturens påverkan utan också över löften om samhällsutveckling, ekonomisk kris och kemisk åverkan. Platser där människor en gång levde av jordbruk och fiske. Med detta fotoprojekt blev Nuno Perestrelo för första gången intresserad av historia och vill med sin skildring berätta en historia som hans egen generation knappt eller inte alls känner till och frågar sig om rädslan för fler ekonomiska åtgärdspaket släcker viljan till samhällsförändring. 

Lina L. Baker

Lina L Baker

Alannah Roberts Reflex Galleri Duerr Stockholm

Alannah Robins

Galleri Duerr gästspelar på Horngatspuckeln 44 fram t o m den 14 december med Nuno Perestrelos bilder, texter och en intervju som producerats av Panoptikon – Fotografins Hus där bilderna tidigare visats. Med oss har vi också verk som Tiggaren av Maria Saveland, Alla Helgons Dag av Irländska Alannah Robins – av The Guardian klassad som en av de åtta bästa att avbilda kvinnokroppen i England och David Eisenhauers verk om komplexiteten. Ingen samlings-utställning utan en fransman, bildkonstnär Didier Mazurus verk, producerade i brytningen mellan hans serier Dans och Mekano. Även Lina L Baker från Liljevalchs vårsalong deltar med sina senaste “porträttbilder” Don´t feed the animals inspirerade av sekelskiftet med nutids-perspektiv på föräldrarskap och hur det är att vara barn i en tid som vår. Med oss

Debora House Galleri Duerr

Debora House

har vi också Debora House verk North Sea, Niklas Bremans ljudinstallation Julkort 24 days och Kerstin Kallins taggiga brudkrona Vintergäck tillverkad av återbruksmaterial. Vi har helt enkelt samlat det vi själva tycker om, för konst handlar till sist om att hitta något som på något sätt väcker något i oss. Och som Didier Mazuru brukar säga är det upp till betraktaren att tolka in vad konsten egentligen står för, så kanske var jag något övertydlig här. Allt detta har vi samlat bakom ett fantastiskt skyltfönster, där vi låtit verk cirkulera. Det är kul när förbipasserande knackar på vårt stora skyltfönster och gör tummen upp och människor kommer in och tar del av konstnärernas verk och vår storytelling. Det gör mödan väl värd att upprepas. Gör som vi investera i julklappen hos oss i år.

Didier Mazuru Galleri Duerr Stockholm

Didier Mazuru

Kerstin Kallin & Maria Saveland

Kerstin Kallin & Maria Saveland

Mån-fre 11-20
Lö-sö 12-18
Hornsgatan 44

Visit Galleri Duerrs colorful group exhibition – CHRISTMAS EACH DAY – an exhibition in a constant state of flux at Hornsgatspuckeln Hornsgatan 44 (Abante Gallery).

monday-friday 11-20
saturday-sunday 12-18
Stay tuned for updates!

Galleri Duerr is collaborating with refo remake – giving both people and clothes new life. This Christmas we will have an installation with one of refos second hand baby packages. For each 200 SEK deposited into the installation, a needy child in one of Stockholms vulnerable districts will recieve a package of clothes through the refo network – suburbs where refo also gives courses in entrepreneurship. Sharing is caring! Merry christmas!

David Eisenhauer Galleri Duerr Stockholm

David Eisenhauer

Nuno Perestrelo Galleri Duerr Stockholm

Abstract photo documentary

Nuno Perestrelo Galleri Duerr Stockholm

Blast furnace 6

To avoid repeating past mistakes, you must know and understand them. 

Photographer Nuno Perestrelos poetic images of a time that once was, was born out of the need to rescue a forgotten time.

 – I am not politically active, most people do not consider themselves to be, but everything we do and all of our choices become politics – even when we choose not to choose. 

How will young people be able to maintain a democracy when they barely understand how it works, barely know it’s history or even understand it’s fragility, says Nuno when we first make contact through Skype, shortly after seeing his exhibition Lost Empires at the Panoptikon Contemporary Photographic Exhibition Hall on Skeppsholmen in Stockholm.

Nuno Perestrelo Galleri Duerr Stockholm

Blast Furnace 1

Nuno’s images bear traces of a Portugal with large vibrant industries in steel, chemistry, cork and shipbuilding, active during the 50s, 60s and 70s – with the intention of development of the rural areas – (farming and fishing villages), at a time when Portugal still had colonies. 

Lisnave – a supplier to major shipping companies around the world, employed 10 000 people during the period of Europe’s most technological revolution. Nuno’s pictures bear traces of the political activity that prevailed during the 70s, where the individual worker’s decisions could affect the entire civil society. During the Carnation Revolution in 1974 – a democratic revolution led by a group of radical officers and supported by most workers  – the Salazar dictatorship ended after 48 years in power, resulting in the confiscation of several shipyards and industrial complexes in this area south of Lisbon. 

Nuno Perestrelo Galleri Duerr

Lisnave 5

From a world of censorship where 60 % of the people could not even read or write, Portuguese citizens stepped into the world of globalization, market forces and The Cold War – a period of sharp disagreements without conventional war, primarily between the USSR and USA.

Nuno has captured a time in his strong images of the now abandoned Lisnave and other industrial complexes – portraying them as monuments from the bankrupties and rampant unemployment. The Portuguese government continues to sell-off important and strategic companies in the hope of being able to repay their enormous debts to the large EU banks, which are owned by wealthy families who also happen to be the owners of the large farms and corporations. 

Nuno Perestrelo Galleri Duerr

Mundet 17

 – It feels like history is repeating itself … where did democracy go wrong? asks Nuno. Has the fear of a new crisis removed the desire for change? 

Nuno, born in 1988, MA – Photojournalism, Mid Sweden University graduating this past springBA – Audiovisual Communication
Universitat Pompeu Fabra Barcelona, Spain, BA – Communication Studies Universidade da Beira Interior Covilhã, Portugal

His documentary ”Lost Empires” has steadily grown from an abstract base of colorful images of abandoned walls and buildings, resulting in his recent exhibition at Panoptikon which included 30 images. Galleri Duerr is proud to be showing the works of the Portuguese photographer Nuno Perestrelo. All of the images we are currently exhibiting are the first prints in a limited edition of 5, printed and signed by the artist. 

Nuno Perestrelo Galleri Duerr Stockholm

Companhia União Fabril 7

1-14 December Nuno Perestrelo participates in Galleri Duerrs colorful group exhibition – CHRISTMAS EACH DAY – an exhibition in a constant state of flux at Hornsgatspuckeln Hornsgatan 44 (Abante Gallery).

Our artists during the exhibition – Lina L. Baker, Alannah Robins, Didier Mazuru, Nuno Perestrelo, Debora House, Maria Saveland, Kerstin Kallin, Niklas Breman and David Eisenhauer. Stay tuned for updates!

monday-friday 11-20
saturday-sunday 12-18

Galleri Duerr is collaborating with refo remake – giving both people and clothes new life. This Christmas we will have an installation with one of refos second hand baby packages. For each 200 SEK deposited into the installation, a needy child in one of Stockholms vulnerable districts will recieve a package of clothes through the refo network – suburbs where refo also gives courses in entrepreneurship. Sharing is caring.

Nunos Perestrelo Galleri Duerr Stockholm

Mundet 11

Didier Mazuru Galleri Duerr Stockholm

Didier Mazuru

Didier Mazuru Galleri Duerr StockholmRedan på 80-talet började jag i skissblock att teckna linjer baserade på handens fria rörelse. Sedermera lämnade jag dessa teckningar för att ägna mig åt en annan teckningssvit bestående av sammansatta människoliknande karaktärer som jag samlade under namnet ”I drömmarnas benhus”. 2010 kände jag ett behov av att återvända till mina skisser för att bearbeta bilderna.

Bilden måste upplevas, inte analyseras. Konsten eller målningen är framförallt sensitiv. Att måla i min mening, är att gå på jakt efter, inte idéer, utan förnimmelsen som bär det känslomässiga. Idéerna behöver inte måleri för att existera och utvecklas. Däremot kan målningen ge tillträde till känslor och känslostämningar annars så otillgängliga. Målningen fungerar på samma sätt som musik, dans eller skulptur. Den syftar till att befria en ren energi som förmodligen väcker våra sinnen och vår känslighet, sätter i gång vår förnimmelseförmåga och fantasi.

Didier Mazuru. . Giclée print på bomullspapper. 38,4 x 42,9 cm.

Skuggornas Dans

Inom dessa områden är idéerna i allmänhet bråkmakare som påverkar vårt sätt att förnimma och hindrar oss från att okonstlat uppfatta tingen som de är och fördjupa vår syn på dem. Det handlar därför inte här om att tänka, förstå än mindre att döma men att känna. För att kunna göra detta får vi inte förhasta oss”

/ Didier Mazuru

November 29 – December 14 Didier Mazuru participates in Galleri Duerrs colorful group exhibition – CHRISTMAS EACH DAY – an exhibition in a constant state of flux at Hornsgatspuckeln Hornsgatan 44 (Abante Gallery).

Didier Mazuru. Danssteg. Giclée print på bomullspapper. 33,2 x 27,2 cm.

Didier Mazuru. Danssteg. Giclée print på bomullspapper. 33,2 x 27,2 cm.

monday-friday 11-20
saturday-sunday 12-18

Our artists during the exhibition – Lina L. Baker, Alannah Robins, Didier Mazuru, Nuno Perestrelo, Debora House, Maria Saveland, Niklas Breman and David Eisenhauer. Stay tuned for updates!

Galleri Duerr is collaborating with refo remake – giving both people and clothes new life. This Christmas we will have an installation with one of refos second hand baby packages. For each 200 SEK deposited into the installation, a needy child in one of Stockholms vulnerable districts will recieve a package of clothes through the refo network – suburbs where refo also gives courses in entrepreneurship. Sharing is caring.

Didier Mazurus konstnärsskap i bild (mer verk kommer in i färg)

Alannah Roberts Reflex Galleri Duerr Stockholm

Irish Alannah Robins

Alannah Robins Bean-An-T-Visce Galleri Duerr

Bean an Uisce

” This is quite a magical work, which comes alive in the wood´s speckled light” / The Guardian

Irländska Alannah Robins fem meter höga skulptur Bean an Uisce (Lady of the water) placerad i Grizedale Forest Sculpture Park, Cumbria har av The Guardian rankats som en av de åtta bästa skulpturerna av kvinnokroppen, i Storbritannien. Ett annat mästerverk av Alannah Robins – den lekfulla Reflex – är inte mer än en hand hög. Däremellan är spektrat stort både vad det gäller storlek, material och uttrycksform. 

Alannah Robins tog examen i skulptur på National College of Art and Design i Dublin. Hon har bland annat ställt ut i London på Dialogue Cultural Space och på Tegen2 i Stockholm . I Sverige arbetar hon från sin studio på konstnärskollektivet Detroit i Vasastan. Alannah är initiativtagare och drivande kraften bakom det konstnärsdrivna Atlantic Artists, med galleri och studio i Connemara – ett område av utspridda hus mellan berg och hav på Irlands västkust, dit återvänder hon med familjen varje jul och varje sommar. Men det är i Dublin Alannah har sina rötter.

- Jag älskar vädret i Connemara, de starka vindarna, trots att de ibland med sin styrka kan demolera en bildörr när man ska stiga ur, men det gör att jag känner att jag lever. Efter 14 år ville vi prova att leva i en ny kultur, med ett nytt språk. På Irland lever vi ofta åtskilda på grund av arbetsförhållanden. När min man arbetade i Sverige tillbringade jag och barnen en månad med honom i Sverige och kände att här skulle vi kunna bo och barnen få nya upplevelser. 

Det här var i juni, fjärran från nordens novembermörker som gärna sträcker sig långt långt längre än så. Fjärran från det hav av låsta dörrar vi under vintertid tenderar att boa in oss bakom.

Alannah Robins Apartments Galleri Duerr Stockholm

Apartments

- Ibland undrar jag hur vi kunde byta vår vackra Connemara utsikt av berg och hav mot ett lägenhetsfönster. Fast miljön som sådan har inspirerat mig konstnärligt. Det svart-vita i Sverige under vinterhalvåret och de ljusa fönstren som ramar in. Här byggs förorter upp någonstans mellan storstadens puls och landsbygdens intimare känsla som något slags mellanrum, i Dublin bygger de på själva staden. Att komma till Sverige handlade för mig mycket om att utgå från det lilla. Det blev väldigt centralt. Inte minst för att jag, i det som var tänkt att bli en kort period, lämnat min ateljé och mina oljefärger hemma.

Jag började göra ”Ink drawings” svartvita akvareller utifrån reduceringsprocesser där jag använde mig av maskeringstejp. Nyligen i mina förortsbilder av byggnader skar jag ut bitar ur pappret, det gör att fönstren skapar skuggspel som förnimmelser bakom de kolsvarta byggnaderna.

Identitet, minnen, migration och tillhörighet. På platser det kanske tar fler generationer att bli en av – frågor om vad som händer i mellanrummen. Förnimmelser av någon som bara kom förbi, av promenader som hela tiden stannades upp av samtal. Samma människor som lärt sig undvika ögonkontakt, välja effektivare vägar eller bara att sätta sina egna gränser. Vad händer om familjen återvänder när inte alla har hjärtat på samma plats. Alannah lägger ingen värdering i frågorna, bedömer inte.

- Det bara är något jag forskar i. Frågor som är aktuella för många idag. Billiga resor har gjort att man fått en fot i två länder, kanske ännu fler. För de som flytt krig och förtryck är vår upplevelse givetvis inte jämförbar. Jag ser kulturella skillnader mellan människor. Skandinaver är lite som irländare och engelskmän är i förhållande till varandra, medan till exempel Mellanöstern har en helt annan kultur.

Mellanrum – mellan stad-natur, mellan människa-djur, mellan kultur och kultur, mellan människor och människor.

Alannah Robins AllaHelgonsDag Galleri Duerr Stockholm

AllaHelgonsDag

I verket Alla Helgons Dag har Alannah först rullat tjock tryckfärg över kliniskt vita kakelplattor för att sedan torka bort färg till rätt landskapsbild träder fram. Ett collage av plattor, olika fragment.

- Reduceringsprocesserna i min konst är en del av min egen process. Automatiskt reducerades allt till väldigt enkla saker när jag kom till Sverige, långsamt byggs de upp igen. Det är inte så enkelt som man kan tro, det kan krävas många tester, många misslyckanden, många börja om innan jag hittar det. Men ibland blir enkla saker så bra, vid de tillfällena kunde jag själv ifrågasätta om något så enkelt verkligen kunde vara bra – jag kom fram till att det inte går att reproducera, att det bara är när det fungerar som det är lätt, många många gånger gör det inte det. Det är viktigt att jag tror på min egen process.

Alannah visar mig alla de ink akvareller som föregick den som känns så rätt, den man har svårt att ta ögonen från, precis som i

Alannah Robins Underwater Galleri Duerr Stockholm

UnderWater

oljemålningarna Woman underwater – i den serien har Alannah utgått från en kvinna som fotograferats under vattnet med kameran ovan ytan. Håret flyger i vattnet, hela bilden blir som fragmenterad – utspridd.

- Lite som min egen känsla av olika slitningar. Det hade inte alls varit en lika spännande bild om den fotograferats med kameran under vattnet. Svärtan i bilden har jag inlett som en accidental mark det vill säga en kontrollerad olycka. Jag målar först med penseldrag, efter några veckor torkar jag bort färg, lägger canvasen på golvet och häller på oljefärg, för att beskriva vattnet istället för att måla det, vickar lite på den för att arbeta fram bilden.

Just nu arbetar Alannah mycket med ben – från älg, för att det är en svensk nationalsymbol, för att det är skogens konung – men framförallt för att ben är det enda som är kvar när allt annat skalats bort.

Alannah Robins Can you not understand Galleri Duerr Styockholm

CanYouNotUnderstand

- Älgben var det någon som gav mig, jag hade det ganska länge och sen en dag ville  jag använda det. ”Can you not understand Winston?” är lite bilden av Sveriges effektiva system – vi är alla celler, det fungerar – så alla gör vad de ska göra. Jag skulle säga att jag leker med vardagliga grejer – saker som kommer upp och arbetar väldigt intuitivt, samlar saker det kan ta tid att se sammanhanget i.

Alannah visar en bit av ett älgben med älghår som sticker upp.

- Jag var 40 år innan jag insåg att kvinnor faktiskt rakar sitt underliv.

Jag funderar en stund över hur gamla yngre generationer hinner bli innan de känner att de måste börja skala av sig sina skyddande hinnor. Identitet är ett lika centralt tema i Alannahs verk som hos dagens unga.

Alannah Robins Galleri Duerr

Alannah Robins

- Identitet är något jag tror dyker upp i skulpturerna. De reducerar jag inte alls – det finns något lekfullt i den processen. Det är en stor kontrast mellan skuggspelen som är väldigt tajta och förmågan att bara göra fritt – som med kaklet, då det mer är att bara göra. Att fundera för mycket  har varit min största motståndare. För mig är det väldigt viktigt att arbeta i studio, att vara aktiv, att få vara i processen.

Silikon ändrade Alannahs värld när det gäller att avgjuta saker från naturen och av människokroppen. I brons har hon skapat en form genom att måla på silikonet på en kantarell, låtit det torka, dragit av och sedan gjutit på vax för att bygga vidare.

- Att arbeta med silicon är så intuitivt. Det känns som det är först nu jag kommit på min egen inriktning – ben och brons.

Alannah Robins fick nyligen Tyresö kulturstipendium, har för att nämna några ställt ut bland annat på Dialogue Cultural Space i London och Tegen2 här i Stockholm. Fram till och med den 29 november kan ni uppleva Alannah Robins lek med skuggspel och ben i utställningen Förort på Tyresö Konsthall.

November 29 – December 14 Alannah Robins participates in Galleri Duerrs colorful group exhibition – CHRISTMAS EACH DAY – an exhibition in a constant state of flux at Hornsgatspuckeln Hornsgatan 44 (Abante Gallery).

monday-friday 11-20
saturday-sunday 12-18
Stay tuned for updates!

Galleri Duerr is collaborating with refo remake – giving both people and clothes new life. This Christmas we will have an installation with one of refos second hand baby packages. For each 200 SEK deposited into the installation, a needy child in one of Stockholms vulnerable districts will recieve a package of clothes through the refo network – suburbs where refo also gives courses in entrepreneurship. Sharing is caring.

David Eisenhauer Galleri Duerr Stockholm

Sugar cube castles

David eisenhauer Galleri Duerr StockholmDavid Eisenhauers fallenhet för struktur och geometri grundar sig i sju års arkitektstudier vid Carnegie Institute of Technology samt Princeton University i USA. 1969 lämnade han USA, bosatte sig i Sverige och började arbeta på ett arkitektkontor som ritade skolor och andra offentliga byggnader. Under sjuttiotalet experimenterade han med skulptur och måleri på sätt som speglade hans starka känsla för rumsliga och visuella upplevelser. Stabilt förankrad i Bauhaustraditionen tillfogade David också sitt intresse för Rysk Konstruktivism, Kubism, Art Deco och Dadaismen, senare rörelser som Minimalism. Alltid på jakt efter nya idéer och material att utforska, har David fokuserat på skulpturala och relativt småskaliga möjligheter till ‘additiva’ byggmetoder, där lek och experimenterande, ibland av ren slump leder till positiva överraskningar. Kombinationen av komplexitet och enkelhet skapar suggestiva och visuellt spännande upplevelser, som är Davids signum. 

I den lilla bruksorten i Pennsylvania där David växte upp visste ingen vad en arkitekt var, i alla fall inte i hans omgivning. Tidigaste minnet David har är just en snickare inom familjen och de klossar och byggsatser han själv lekte med. 

- Redan som liten gillade jag hus och rum och att bygga men jag hade inget begrepp om arkitektur som sådan och inga direkta rolemodels. Jag hade turen att ha bra lärare i skolan som kunde inspirera mig, som såg att jag hade fallenhet för matte och att teckna och som hade tid att uppmuntra mig. En yrkesvägledare föreslog arkitektyrket och en helt ny stor värld öppnades under min collegetid.

David Eisenhauer Galleri Duerr Stockholm Davids studio ligger en halvtrappa ner på Skeppargatan på Östermalm, badande i ljus med kvadratiska reliefer, ingen identisk, här gäller materialets regler, naturens lag om ytspänning och Davids ramar. Jag kan inte låta bli att berätta om min annalkande tonårsson som bestämt sig för att bli civilingenjör, hur han sökt förebilder och inspirerande vuxna men nu kapitulerat i att laborera med bilder på datorn större delen av sin fritid som så många andra unga idag. Skulle han och hans vänner fortsatt vilja om de äntligen fick chansen sätta händerna i en sådan här på riktigt verkstad med en på riktigt konstnär!

- Det behöver odlas tidigt och uppmuntras därför har jag gjort tre olika prototyper av byggmaterial för barn. David tar fram tre specialdesignade utdragbara lådor med olika färglada byggkomponenter i olika form, färg och med olika egenskaper. Tanken är att ta upp kampen om uppmärksamheten med den digitala världen.

- Jag har svårt för det digitala, det är något fundamentalt fel med det. Man är inte där. Inte på riktigt, även om man naturligtvis kan göra mycket bra saker med datorn. Det händer så mycket och så fort. I längden tror jag att det är det något vi kommer att få betala ett dyrt pris för om vi inte hittar balans.

Själv har David en dotter vars sockerbitsslott hamnade i Guinness rekordbok.Sugar cube castle Galleri Duerr Stockholm Christmas each day

- För mig måste det vara abstrakt jag har inget intresse av att avbilda saker, skildra nakna damer eller gråtande barn. Det där med platta ytor intresserar mig inte. Jag lockas av tredimensionella rum man kan gå in i eller runt. Jag vill plocka eller bygga. Jag har alltid fascinerats av rymden men aldrig av att åka till mars eller att landa på en meteor. Det finns de som behöver pengarna bättre. Däremot gillar jag fotoastronomi. 

“Simplicity and complexity, as every scientist knows, are but two sides of the same coin. That which appears to be uncomplicated can be, in fact, amazingly complex, and vice versa. Artists sometimes address this same duality. In our efforts to make the world a bit more comprehensible, we give form and substance to an often bewildering diversity.

The works have evolved from my conviction that art reflects our deepest feelings and conjectures about the nature of the cosmos and our relationship to it. We all express our values and aspirations through our actions and the artifacts we produce. In so doing, some form of simplification, i.e. a structure, system or ordering principle, is usually imposed on an otherwise overwhelming amount of information and possibilities.David Eisenhauer Galleri Duerr Stockholm

This reduction process often denies, limits or inhibits diversity in the name of convenience, control or economy” David Eisenhauer

David Eisenhauer tog master i Fine Arts vid Princeton Univeristy. Hans konstnärsskap inleddes med Davids minimalistiska tankar om rymd – vita tredimensionaliteter. Andra perioden handlade om konstruktivism – geometriska, abstrakta, icke figurativa för att över i komplexiteten. Så här skriver Hans Mörner om Davids senaste period i samband med gästspel på Galleri Duerr:

”David Eisenhauer odlar inte spontaniteten hur mycket han än älskar det spontana. Han ägnar sig tvärtom, tror jag, oupphörligt åt att söka uppnå det eftertraktade i en gjuten form – att formge sin eftertraktelse; en slags bemästrande av de stridande krafter som ofta inom konsten släpps lösa på gott och ont; att göra sig fri inom de proportioner som motsvarar den gudomliga harmonin; att finna och förhålla sig trogen sin skala. Hans senaste fas Strängtavlorna, äger trots hundratals meter spänd pianotråd hit och dit , ett lugn, en frusen harmoni, som blottlagda dissektionsytor, tonsatta iskristaller. Naturen – det naturliga – låter sig ana ”before somebody came along and told you you had to earn a living.”

November 29 – December 14 –  David Eisenhauer participates in Galleri Duerr’s colorful group exhibition – CHRISTMAS EACH DAY – an exhibition in a constant state of flux at Hornsgatspuckeln Hornsgatan 44 (Abante Gallery).

monday-friday 11-20
saturday-sunday 12-18
Stay tuned for portraits of the other artists and scroll down!

Galleri Duerr is collaborating with refo remake – giving both people and clothes new life. This Christmas we will have an installation with one of refos second hand baby packages. For each 200 SEK deposited into the installation, a needy child in one of Stockholms vulnerable districts will recieve a package of clothes through the refo network – suburbs where refo also gives courses in entrepreneurship. Sharing is caring.